Stolta mamman

Jag vaknar omkring 02:00 på natten den 22/7 pga åskovädret och känner av förvärkar. Jag känner en fruktansvärd mensvärk tillsammans med sammandragningar och ett tryck nedåt/mot ryggen. Värkarna kommer ca 1 gång var tionde/femtonde minut och fortsätter sedan hela dagen och runt kl 15:30 får jag en blödning. Jag ringer förlossningen som ber mig komma in på kontroll direkt. Jag ringer sedan Richard som är på jobbet och ber honom komma hem så vi kan ta BB-väskan och åka in. 9 minuter senare är han hos mig och svärfar skjutsar oss till BB. kl 16:15 kommer vi till förlossningen och de kopplar mig på en CTG direkt. Hjärtljuden ligger som vanligt på 144 fina och värkarna kommer upp till över hundra på kurvan. kl 17:15 undersöker en läkare mig och blödningen kommer från den mogna livmodertappen och de konstaterar att jag är öppen 4 cm. Barnmorskan uppmanar oss på en promenad ner till cafeterian för att äta middag så jag ska öppna mig de sista centrimeterna men så långt hinner inte jag. Vi kommer ut ur förlossningen och fram till hissen där får jag onda värkar så vi vänder tillbaka till vårat rum. 17:50 går vattnet och jag är fullt öppen. 17:55 byter jag om till de sexiga förlossningskläderna och 18:23 börjar mina krystvärkar. Ingen bedövning hinns med att läggas och inte äns lustgas hinner jag få. Jag vägrar krysta (som om jag hade ett val?) utan bedövning, jag kämpar emot ett tag men sedan krystar jag tillsammans med kroppen och ut kommer världens finaste pojke på 3200 g och 48 cm lång. Det tog alltså 24 minuter att krysta ut våran lilla Milo som skriker direkt vid födelsen. Richard får klippa navelsträngen (äntligen får han göra något!) och moderkakan kommer spontant ut precis efteråt.

Efter förlossningen ska jag försöka ta mig en uppfriskande dusch och försöka bli lite fräsch men märker att jag fortfarande blöder en hel del. Jag hade redan förlorat 1,2 l blod så nu börjar jag känna mig yr och illamående. De trycker (bankar) på min mage och försöker få ut allt blod och sedan proppa mig full med mediciner i båda armar i full fart så det fort ska sluta blöda. Detta får mig att spy som en ko och jag får världens smärta i magen. Tillslut slutar jag blöda och magen känns sådär, som jag blivit överkörd eller något men nu orkar jag iallafall hålla min son.

Milo precis nyfödd

Milo bara ett par timmar gammal