En fin dikt av Harry Scott Holland
Döden är ingenting alls.
Jag har bara fortsatt vidare till nästa rum.
Jag är jag, du är du
och vi skall förbli vad vi alltid varit för varandra.
Kalla mig vid mitt vanliga namn, tala till mig
sådär som du alltid gjort.
Förställ inte rösten, inga påtvingade miner
av högtid och sorg.
Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt, skratta som vi alltid gjort.
Le och tänk på mig, önska något -
en önskning för min skull.
Låt alltid mitt namn finnas där hemma,
uttala det som om ingenting hänt, sorglöst,
utan spår av skuggor.
Livet går vidare med samma innebörd som tidigare.
Det går vidare. Livet är en obruten kedja.
Att jag försvunnit utom synhåll
Innebär inte att jag försvinner ur era sinnen.
Jag väntar på er under ett intervall,
Någonstans väldigt nära.
Allt är väl.
